2022 års version av SS-ISO/IEC 27001 publicerades den 7/12 och är nu uppdaterad med en ny bilaga A som överensstämmer med den nya versionen av ISO/IEC 27002. Förutom denna förändring har grundkravtexten justerats något. Det första är att kopplingen mellan kravtexten i 6.1.3 och Bilaga A har justerats med anledning av att de nya säkerhetsåtgärderna inte innehåller några åtgärdsmål (nu används syften för varje åtgärd i ISO/IEC 27002 istället). En förändring som tillkommit för att förtydliga att säkerhetsåtgärderna ska inte ses som krav i ledningssystemet, utan att kravet kommer från riskhanteringsprocessen där organisationen ska identifiera alla åtgärder som är nödvändiga och jämföra dessa med åtgärderna i bilaga A för att säkerställa att ingen förbisetts. Åtgärderna ska som tidigare dokumenteras i uttalande om tillämplighet, SoA. 

Utöver denna förändring har grundtexten i dokumentet justerats två gånger. Dels justerades den engelska versionens grundtext genom att ett antal editoriella förändringar infördes som ett resultat av uppdateringar av Annex SL, som är ISO:s krav på harmoniserade standarder för ledningssystem. I den svenska översättningen av grundkraven har då också applicerats en svensk grundöversättning av Annex SL som har lett till en mängd smärre språkliga förändringar. Den största förändringen som detta inneburit är en att ett nytt krav 6.3 planering av förändring införts. Detta krav låg tidigare integrerat i 8.1 planering och styrning men har nu delats upp i två delar varav den delen som rör förändring har hamnat som 6.3 och förändringar av verksamheten finns kvar i 8.1.

Tidigare i år publicerade den nya versionen av ISO/IEC 27002 med helt omskrivna, konsoliderade säkerhetsåtgärder samt 11 nya säkerhetsåtgärder vilket innebär att antalet säkerhetsåtgärder nu uppgår till 93 stycken. Den nya versionen av ISO/IEC 27001 innehåller en uppdaterad bilaga A som överensstämmer med den nya versionen av ISO/IEC 27002. Mer information om den nya versionen av ISO/IEC 27002 finns här: https://www.uppsec.se/2021/10/29/ny-iso-iec-27002-riktlinjer-for-informationssakerhetsatgarder/

När det gäller ISO/IEC 27001 så kommer denna också tas som europeisk (EN) standard under våren 2023. När allt är klart kommer således standarden att heta SS-EN-ISO/IEC 27001 och kommer då vara både svensk, europeisk och global standard.

Den 11/2 2020 publicerade CEN CENELEC JTC 13 (Cybersecurity & Data protection) resultatet från omröstningen av att göra ISO/IEC 27701 ”Extension of ISO/IEC 27001 and 27002 for privacy information management – Requirements and guidelines” till europeisk standard (EN). Standarden bygger på att man som organisation har ett ledningssystem i enlighet med ISO/IEC 27001 i botten och adderar ytterligare krav och säkerhetsåtgärder rörande privacy. Det kommer att gå att certifiera sig mot denna standard inom en nära framtid när reglerna för hur certifiering ska gå till blir färdiga.

https://www.sis.se/produkter/informationsteknik-kontorsutrustning/itsakerhet/isoiec-277012019/

Den 6 juli 2018 presenterade Regeringen sin digitaliseringsstrategi. Vid denna uttalade civilminister Ardalan Shekarabi att Sverige skulle ”återta sin världsledande position rörande digitalisering”. När Sverige tidigare varit världsledande är för mig oklart och förklaras inte. Uttalandet visar tydligt hur dåligt ställt det är med förståelsen för vad digitalisering innebär och kräver.

En grundförutsättning för att överhuvudtaget kunna digitalisera viktiga samhällstjänster är att berörda aktörer håller en relevant nivå av informationssäkerhet, eller cybersäkerhet som det numera är populärt att kalla det (ett begrepp som ingen har lyckats definiera än så länge). 

Men hur är det då ställt med informationssäkerheten i Sverige i slutet av 2018? Här kommer några iakttagelser från vad jag ser på marknaden.

-Jag ser organisationer inom både offentlig förvaltning och näringsliv där man inte har kontroll över sin information. I ett informationssamhälle är det en veritabel härdsmälta.

-Jag ser en statsmakt som fortfarande är extremt fragmentiserad där det är allt fler ”kockar som ska röra om i sin lilla del av grytan”. Fortfarande saknas det ett tydligt mandat för en central aktör att koordinera olika aktiviteter inom informationssäkerhetsområdet. Många kockar genomför splittrade insatser med varierande framgång. Visst görs det enstaka insatser som är bra och vällovliga men i det stora hela är den sammantagna effekten fullständigt otillräcklig. 

-Jag ser föreskrifter som är urvattnade då dom egentligen inte sätter ner foten med vad som krävs utan nöjer sig med att formulera krav som t.ex. man ska ha ett ledningssystem för informationssäkerhet med stöd av ISO/IEC 27001. Alltså inte att man ska ha ett LIS som uppfyller ISO/IEC 27001 utan med stöd av. Vad betyder med stöd av kan man undra? Kanske det räcker om en medarbetare för 10 år sedan tittade i standarden?

-Jag ser nya regleringar som t.ex. NIS-direktivet där tillhörande föreskrifter innebär att ett flertal myndigheter behöver bygga upp egna organisationer för tillsyn, vilket kräver specialkompetens som är svår att hitta på marknaden och ändå svårare att behålla. Detta samtidigt som det finns ett statligt system för tillsyn under ledning av SWEDAC som är till för detta. 

-Jag konstaterar att MSB i sin konsekvensutredning rörande föreskrift för NIS-direktivet argumenterade för och emot att ställa ett hårt krav på att man ska vara certifierad i enlighet med ISO/IEC 27001. Det enda argumentet mot detta var att det var kostnadskrävande. Ni kan ju gissa om det blev ett hårt krav i föreskriften eller inte?  Jag antar att det innebär att informationssäkerhet i samhällskritisk verksamhet inte får kosta något? 

-Jag ser att Sverige halkat efter i statistiken över certifierade organisationer. I statistiken framgår ju tydligt att det finns länder som Bulgarien och Rumänien som kommit betydligt längre. Jämför vi Sverige med till exempel Nederländerna som är hyfsat liknande i storlek så finns det 4 gånger fler certifierade organisationer i Nederländerna jämfört med Sverige. Följaktligen så är affärskravet att man är certifierad avseende informationssäkerhet väldigt vanligt när man ser krav från holländska företag eller myndigheter men inte särskilt vanliga i Sverige. 

-Jag ser ointresse från regeringen och statsmakten att använda internationella standarder trots att det finns minst två statliga utredningar som har konstaterat att Sverige som litet land i hög omfattning måste förlita sig på internationella standarder. 

-Jag ser att Polisen och MSB aktivt stöttar att det sätts upp ett system för certifiering baserat på egenkontroll och som inte är ackrediterad av SWEDAC och som aldrig kommer att kunna användas som bevis för att uppfylla affärskrav.

-Jag ser ett lågt intresse från statens sida att säkerställa ett starkt och aktivt deltagande i utvecklingen av internationella standarder trots att ett fåtal personer inom berörda myndigheter gör vad dom kan. Men totalt sett blir det ändå otillräckligt. Som exempel kan nämnas att Sverige under de senaste 10 åren inte haft någon som helst representation inom ISO/IEC JTC1 SC27 WG2 som arbetar med standarder rörande krypteringsalgoritmer. Just nu håller dom på och utvecklar ”post-quantum algorithms”. Men detta kanske är ett helt ointressant område för Sverige?

-Jag ser myndigheter som har varit medvetna om vad dom behöver göra sedan 2005 men som trots det ännu inte har kommit in i ett systematiskt förbättringsarbete. All energi går åt till akuta reaktiva insatser.

-Jag ser myndigheter som helt saknar kontinuitetshantering.

-Jag ser kommuner som inte har tagit sitt ansvar för informationssäkerheten eftersom ”dom inte fått några särskilda medel för det”.

-Jag ser statliga upphandlingar som innebär omfattande hantering av personuppgifter där det enda kravet på informationssäkerhet är att man ska ha en informationssäkerhetspolicy.

-Jag ser svenska företag som tappar affärer till utländska konkurrenter eftersom dom inte är certifierade gentemot ISO/IEC 27001.

-Jag ser svenska företag som är certifierade i enlighet med ISO/IEC 27001 men som vid offentliga upphandlingar inte har någon som helst fördel av det då upphandlande organisation inte ställde några krav överhuvudtaget runt informationssäkerhet trots att upphandlingen omfattade hantering av personregister.

-Jag ser både företag och offentlig förvaltning som gladeligen utkontrakterar sin informationshantering och system till leverantörer och molntjänster utan att man har ställt relevanta krav och utan att det genomförts någon som helst riskbedömning.

Enligt min mening så är situationen långt ifrån bra och ska vi som land bli värdsledande i digitalisering behöver vi bli världsledande när det gäller informationssäkerhet. Och det är vi väldigt långt ifrån i nuläget. Den nuvarande situationen innebär att Sverige som land drabbas av onödiga och mer eller mindre allvarliga incidenter dagligen som kunnat förhindras med ett systematiskt arbete. Frågan är hur många år till det ska ta innan regeringen och statsmakten tar detta på fullt allvar och sätter ner foten en gång för alla. Vi har just nu nått en nivå då Sveriges konkurrenskraft som land påverkas negativt. Frågan är om någon bryr sig? Vad säger du, civilminister Ardalan Shekarabi?

UPPSEC AB deltar under denna vecka (Vecka 16 2018) i ISO/IEC SC27 konferens i Wuhan, Kina. SC27 ansvarar för att ta fram globala ISO/IEC-standarder inom områdena informationssäökerhet, cybersäkerhet och privacy. 300 experter från hela världen deltar under en veckas arbete med att utveckla standarder för hela området. Totalt pågår ett 90-tal olika projekt för närvarande. SC27 har publicerat cirka 150 standarder inom området. Bl.a. har denna grupp tagit fram ISO/IEC 27000-serien där bland annat ISO/IEC 27001 och ISO/IEC 27002 ingår. Standarderna används av alla tusentals organisationer, små såväl som stora, privata såväl som offentlig över hela världen

UPPSEC är ett företag som tillhandahåller tjänster inom informationssäkerhet och cybersäkerhet. UPPSEC utför konsultuppdrag, revisioner och utbildningar inom området.

UPPSEC AB ägs och drivs av Lars Söderlund. Lars är senior informationssäkerhetsexpert med 20 års erfarenhet inom området. Lars är certifierad CISM (certified information security manager) och ISMP (information security professional). Genom den långa erfarenhet och aktivt deltagande vid utvecklingen av svenska och globala standarder kan UPPSEC stödja organisationer på ett unikt sätt och införa ett systematiskt arbetssätt på ett verksamhetsanpassat sätt. UPPSEC AB stödjer både små och stora organisationer, både privata och offentliga när det gäller arbetet med informationssäkerhet, cybersäkerhet och dataskydd.

UPPSEC AB är aktiv medlem inom den svenska och internationella standardiseringen. UPPSEC AB är medlem i SIS TK 318 och bemannar där rollen som ordförande i AG 11 som utgör den svenska spegelgruppen till ISO/IEC jTC 1 SC 27 WG 1 som hanterar managementstandarder inom informationssäkerhetsområdet inom ISO/IEC 27000-serien. Arbetet med standardiseringen innebär att UPPSEC AB deltar inom det internationella standardiseringsarbetet i följande grupper:

• ISO/IEC JTC 1 SC 27 WG1, WG 4 och WG 5
• CEN CENELEC JTC 13
• ISO TMB JTCG

Förutom standardiseringen är UPPSEC AB medlem i SIG Security och ISACA Sweden chapter.